Jag har skrivit att vi tidigare använt Harald Blombergs rörelseträning. Vi körde övningar varje kväll och det gick bra. M blev rörligare i kroppen och tyckte om övningarna. Sen körde livet ihop sig och vi fick problem med sena nattningar, min pappa gick bort osv, och jag orkade inte med övningarna fastän jag tror mycket på dem. Det krävs en insats att få M att vilja göra dem NU och inte sen, att få honom göra dem på rätt sätt, inte springa iväg, sluta fjanta osv. Tröskeln var också hög, för att jag fick för mig att vi behövde byta övningar och att jag därför behövde läsa på mer i boken. Men nu är vi på gång igen.
Jag vill påpeka att jag inte delar Haralds negativa syn på ADHD-medicin. Jag vet många vuxna med ADHD som är så nöjda med sin medicin och som vittnar om att den gjort en enorm positiv skillnad i deras liv. Men jag skiljer på Haralds åsikter om medicin och hans forskning och erfarenheter om reflexer och motoriken. Mycket av det som står om kvarstående (men mindre framträdande) spädbarnsreflexer (gripreflexen, mororeflexen o s v) och motoriksvårigheter stämmer med hur M var som liten och hur han fungerar idag. Kusligt väl med detaljer som jag själv glömt. Och det hänger ihop så vackert enligt hans teorier. Ja, jag tror verkligen att Harald & CO har gjort viktiga upptäckter. Synd att inte fler testar, för det är ju inget farligt: 10 minuters övningar om dagen. Och inget dyrt om man (som jag) klarar sig med att läsa hans bok (160 kronor + frakt).
Man kan dessutom testa om reflexerna finns kvar med olika övningar. Peta på olika punkter, röra på kroppsdelar och se hur kroppen reagerar. När jag läser i kapitlet om ADHD, så får jag reda på vilka reflexer som borde finnas kvar hos M enligt teorierna. När jag testar M, så ser jag mycket riktigt att de finns kvar. När jag testar lillasyster (som inte verkar ha ADHD) med samma reflexer, så finns de inte kvar. Hon svarar helt annorlunda, dvs inte alls på testerna.
Det som stämmer på M är främst att han har dålig hållning, dvs är lite kutryggig. Det hänger tydligen ihop med uppmärksamheten, koncentrationen och andningen. Låter kanske flummigt, men stämmer klockrent på M. Speciellt reflexen som finns kvar i ryggen och gör det svårt för honom att sitta på en stol. Och M har även en reflex kvar i fotsulorna som gör det svårt för honom att springa. Jag upptäckte precis att han inte kan hålla balansen om han står på tå. Inte konstigt att han sätter ner foten med ett högt "klamp". Jag tycker ofta att det är jobbigt att lyssna på hans ograciösa runtklampande (men säger aldrig något om det). *Klamp, klamp, klamp, klamp, klamp* ADHDn gör att han springer runt mycket, trots den klumpigare springstilen. Det kan inte vara bra för hans fötter i längden.
Jag har precis läst om de viktiga kapitlen i boken (Rörelser som helar) och har sammanställt ett nytt övningsprogram. Ganska mycket med samma övningar som sist, men med några övningar tillagda och fler varianter. Jag har gjort en egen lista på övningarna i en ordning som ger minimal förflyttning, för det är det som tar tid ("sätt dig upp", "lägg dig på ryggen igen" osv). Och M har också fått lägga till sina egna "specialövningar" som han själv hittat på. :)
Vi har inte gått till någon som kan rörelsträning, utan jag har valt att läsa mig till övningarna helt på egen hand. Det är för att vi bor långt från Stockholm och att vi har svårt att resa ens korta bitar. Men det går rätt bra att läsa sig till hur man ska göra. Även om strukturen i boken kunde vara lite tydligare, så lämnar Harald ut all information man behöver.
Jag tänker mig att det finns några olika sätt att läsa boken:
1) som jag; Läsa alla detaljer kring teorierna, läsa om det man inte förstår osv. För att man vill förstå hur det hänger ihop. Jag misstänker att teorierna kan röra till det i huvudet på en och annan annorlunda fungerande hjärna. Det rör definitivt till sig mitt huvud och jag kommer nog aldrig lära mig allt i den boken. Jag rekommenderas inte att läsa boken på detta sätt, om man hatar att läsa böcker.
2) Man läser främst kapitlen om reflexer som brukar vara aktiva vid ADHD, läs- och skrivsvårigheter och autism. Och ser om symptomen stämmer in på ens barn. Jag tycker att kapitlen gav väldigt god vägledning för M. Därefter går man till kapitlet med reflextester (Appendix 2) och ser vilka reflexer som kan tänkas ligga kvar. Och så börjar man med de övningar i Appendix 1 som rekommenderades enligt testerna.
3) Man går direkt till kapitlet med reflextexter (Appendix 2) och ser vilka reflexer som kan tänkas ligga kvar. Därefter lämpliga övningar (Appendix 1).
4) Man bläddrar direkt till Appendix 1 och börjar göra de 16 övningarna. Man kan ha som grovt mått: De övningar som är svåra, är de som barnet behöver bäst. De som är alldeles för svåra kan vänta lite.
Tanken är att övningsprogrammet ska ta 10 minuter per dag och att övningarna ska göras rätt långsamt och rytmiskt.
Jag hittade på lite roligare namn på övningarna för M. Namnen har anknytningar till katter och det ökar på hans motivation, eftersom katter är ett specialintresse:
"Katten försöker göra kullerbytta"
"Katten försöker krypa"
"Katten tittar på musen (ner) och fågeln (upp), musen och fågeln,...."
"Katten försöker ställa sig på bakbenen"
osv
Jag vill också påpeka att Harald skriver att en gluten- och mjölkfri diet brukar vara nödvändig innan ett barn med autism svarar på övningarna. M har ätit denna diet i 2 år nu, så därför borde övningarna funka. Jag skriver garanterat mer om hur det går, kanske någon gång under hösten. Det ska bli spännande att se om han lyckas lära sig hålla balansen när han står på tå. Och om han kan lära sig springa på ett mera skonsamt sätt.
Jag hittade dessutom 2 övningar som jag själv behöver göra och som eventuellt skulle kunna hjälpa mig med min stela rygg.
En sak som jag dock inte förstår är vilken/vilka reflexer som eventuellt skulle ligga kvar hos lillebror. Han har perfekt motorik, som det ser ut. Till och med bättre än sina jämngamla. Ändå så känner jag mig rätt säker på att han har ADHD, så hyperaktiv som han är. Men allt beror kanske inte på motoriken heller?
Jag vill påpeka att jag inte delar Haralds negativa syn på ADHD-medicin. Jag vet många vuxna med ADHD som är så nöjda med sin medicin och som vittnar om att den gjort en enorm positiv skillnad i deras liv. Men jag skiljer på Haralds åsikter om medicin och hans forskning och erfarenheter om reflexer och motoriken. Mycket av det som står om kvarstående (men mindre framträdande) spädbarnsreflexer (gripreflexen, mororeflexen o s v) och motoriksvårigheter stämmer med hur M var som liten och hur han fungerar idag. Kusligt väl med detaljer som jag själv glömt. Och det hänger ihop så vackert enligt hans teorier. Ja, jag tror verkligen att Harald & CO har gjort viktiga upptäckter. Synd att inte fler testar, för det är ju inget farligt: 10 minuters övningar om dagen. Och inget dyrt om man (som jag) klarar sig med att läsa hans bok (160 kronor + frakt).
Man kan dessutom testa om reflexerna finns kvar med olika övningar. Peta på olika punkter, röra på kroppsdelar och se hur kroppen reagerar. När jag läser i kapitlet om ADHD, så får jag reda på vilka reflexer som borde finnas kvar hos M enligt teorierna. När jag testar M, så ser jag mycket riktigt att de finns kvar. När jag testar lillasyster (som inte verkar ha ADHD) med samma reflexer, så finns de inte kvar. Hon svarar helt annorlunda, dvs inte alls på testerna.
Det som stämmer på M är främst att han har dålig hållning, dvs är lite kutryggig. Det hänger tydligen ihop med uppmärksamheten, koncentrationen och andningen. Låter kanske flummigt, men stämmer klockrent på M. Speciellt reflexen som finns kvar i ryggen och gör det svårt för honom att sitta på en stol. Och M har även en reflex kvar i fotsulorna som gör det svårt för honom att springa. Jag upptäckte precis att han inte kan hålla balansen om han står på tå. Inte konstigt att han sätter ner foten med ett högt "klamp". Jag tycker ofta att det är jobbigt att lyssna på hans ograciösa runtklampande (men säger aldrig något om det). *Klamp, klamp, klamp, klamp, klamp* ADHDn gör att han springer runt mycket, trots den klumpigare springstilen. Det kan inte vara bra för hans fötter i längden.
Jag har precis läst om de viktiga kapitlen i boken (Rörelser som helar) och har sammanställt ett nytt övningsprogram. Ganska mycket med samma övningar som sist, men med några övningar tillagda och fler varianter. Jag har gjort en egen lista på övningarna i en ordning som ger minimal förflyttning, för det är det som tar tid ("sätt dig upp", "lägg dig på ryggen igen" osv). Och M har också fått lägga till sina egna "specialövningar" som han själv hittat på. :)
Vi har inte gått till någon som kan rörelsträning, utan jag har valt att läsa mig till övningarna helt på egen hand. Det är för att vi bor långt från Stockholm och att vi har svårt att resa ens korta bitar. Men det går rätt bra att läsa sig till hur man ska göra. Även om strukturen i boken kunde vara lite tydligare, så lämnar Harald ut all information man behöver.
Jag tänker mig att det finns några olika sätt att läsa boken:
1) som jag; Läsa alla detaljer kring teorierna, läsa om det man inte förstår osv. För att man vill förstå hur det hänger ihop. Jag misstänker att teorierna kan röra till det i huvudet på en och annan annorlunda fungerande hjärna. Det rör definitivt till sig mitt huvud och jag kommer nog aldrig lära mig allt i den boken. Jag rekommenderas inte att läsa boken på detta sätt, om man hatar att läsa böcker.
2) Man läser främst kapitlen om reflexer som brukar vara aktiva vid ADHD, läs- och skrivsvårigheter och autism. Och ser om symptomen stämmer in på ens barn. Jag tycker att kapitlen gav väldigt god vägledning för M. Därefter går man till kapitlet med reflextester (Appendix 2) och ser vilka reflexer som kan tänkas ligga kvar. Och så börjar man med de övningar i Appendix 1 som rekommenderades enligt testerna.
3) Man går direkt till kapitlet med reflextexter (Appendix 2) och ser vilka reflexer som kan tänkas ligga kvar. Därefter lämpliga övningar (Appendix 1).
4) Man bläddrar direkt till Appendix 1 och börjar göra de 16 övningarna. Man kan ha som grovt mått: De övningar som är svåra, är de som barnet behöver bäst. De som är alldeles för svåra kan vänta lite.
Tanken är att övningsprogrammet ska ta 10 minuter per dag och att övningarna ska göras rätt långsamt och rytmiskt.
Jag hittade på lite roligare namn på övningarna för M. Namnen har anknytningar till katter och det ökar på hans motivation, eftersom katter är ett specialintresse:
"Katten försöker göra kullerbytta"
"Katten försöker krypa"
"Katten tittar på musen (ner) och fågeln (upp), musen och fågeln,...."
"Katten försöker ställa sig på bakbenen"
osv
Jag vill också påpeka att Harald skriver att en gluten- och mjölkfri diet brukar vara nödvändig innan ett barn med autism svarar på övningarna. M har ätit denna diet i 2 år nu, så därför borde övningarna funka. Jag skriver garanterat mer om hur det går, kanske någon gång under hösten. Det ska bli spännande att se om han lyckas lära sig hålla balansen när han står på tå. Och om han kan lära sig springa på ett mera skonsamt sätt.
Jag hittade dessutom 2 övningar som jag själv behöver göra och som eventuellt skulle kunna hjälpa mig med min stela rygg.
En sak som jag dock inte förstår är vilken/vilka reflexer som eventuellt skulle ligga kvar hos lillebror. Han har perfekt motorik, som det ser ut. Till och med bättre än sina jämngamla. Ändå så känner jag mig rätt säker på att han har ADHD, så hyperaktiv som han är. Men allt beror kanske inte på motoriken heller?